Forsbacka - Edsbyn

Blod, svett och tårar. Den traditionella beskrivningen av vad kämpa innebär inom idrotten och den här matchen levde vi upp till varje del av det. Sofies knän blödde, svetten rann av oss och tårarna? Jo, de kom de med.

Liten hall att spela i vilken gav hemmalaget Forsbacka ett litet övertag. Van att spela i trång hall och har ett anpassat spel därefter och har under den här första delen av säsongen varit obesegrade på hemmaplan men däremot inte gått lika bra på bortaplan. Vi startade ganska svagt och kände snabbt att den här matchen kommer det bli till att kämpa. Ett Forsbacka med mycket rutin och de flest över 30-strecket är tunga att ta när de kommer, så de var bara till att hålla i! Framåt får vi inte igång det spel vi vill och det blir lite väl mycket att alla gick en och en istället för att göra något för någon annan, det fanns liksom inget samspel. Vi ska vi vara glada att vi har Mathilda Larsson, tjejen som brukar beskrivas som ett brofäste i försvar kan lika väl beskrivas som en ångvält framåt. Hon var den som på egen hand dundrade genom försvaret och satte många välbehövliga mål i första halvlek.

I halvtid stod det 14-12 och vi fick chansen att prata ihop oss. Det här skulle vi vända, två bollar upp är ingenting. Nu skulle vi spela för varandra, vårat spel och nu satt det i viljan. Men den viljan var nog tomma ord för inte var det ett bättre Edsbyn som ställde sig på planen utan nästintill sämre. Vi gjorde inte en katastrofmatch men heller ingen bra match. Vi fick helt enkelt inte chansen att spela på det sätt vi ville och därför blev vi låsta. Där det mesta brast var bakåt, vårat försvar som alltid varit våran styrka. Alla verkade vi ha stoppat händerna i fickorna trots att vi inte har fickor på våra shorts. Inte ett enda block fanns det och de sköt sönder oss totalt och bollarna ven runt stackars Elin i mål som inte fick mycket till hjälp från sitt försvar. 24-17 i baken, 8 min kvar och vi tar en timeout.

Under den minuten fick laget lite utav en utskällning och frågan vad vi egentligen höll på med. Ingen hjälpte Elin, inte ett enda block! Och alla vi som stod där visst mycket väl att det var sant, att vårat jobb i försvar var rent uselt. Nu jävlar satt det i viljan de sista 8 att göra något bra av det.

Matchen blås igång igen. Anfall till Forsbacka, skott och TJOFF - Dubbelblock från Azra och Sofie! Anfall efter anfall gick och de slarvade bort sina pass och gjorde dom inte de så gick dom i vårat block eller så gjorde Elin en prakträddning. Den svidande känslan på armarna har aldrig känts så skön efter att ha blockat ett skott, tro mig! Vi började till våran egen förvåning storspela. Vi plockade allt i försvar och vi kontrade in mål på mål och adrenalinet har aldrig varit så högt i vårat lag skulle jag tro.

Vi pumpade på i 180 och kände hur vi kröp närmare och närmare, och kämparinstinkten infann sig hos oss på planen. Det var inte nervositet i luften, det var laganda. 8 minuter senare ljuder slutsignalen. 8 minuter efter våran timeout med en utskällning och underläge på 24-17.

Nu visar tavlan 24-27...

På 8 minuter lyckas vårat lag ta sig samman och gå ut och vinna de 8 minuterna med 10-0! Glädjen har aldrig varit så total och apringen har aldrig känts så jävla mäktig. Man insåg knappt själv vad vi hade lyckats åstakomma och tro mig, då kom tårarna. Lättnaden och stoltheten sköljde över en, vilket jävla lag vi är! Om andra inte förstår vad vi lyckades med så kan jag berätta att det var jäkligt starkt. Det är sådana laginsatter man borde få bragdguld för sa vår tränare Skuggan. Det är sådana här laginsatser som gör att jag personligen gråter som en barnrumpa av stolthet för att jag vet att vi kan åstakomma va fan som helst om vi bara vill.

Azra sa tidigare under matchen: Det här kommer avgöras på vilja det tjejer!

Hon fick minsann rätt.

Ett obesegrat Forsbacka på hemmaplan. Ett Forsbacka som oftast vinner på hemmaplan sa våran andra målvakt Annica i duschen.

OFTAST ja! ;)

Vi går till juluppehåll med en serieledning tjejer!

Vem fan hade väl trott det om byn va va va? :D

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

ALLESAMMANS!

/Sandra nilsson

Edsbyn - Falun

Försenat inlägg om Falu-matchen den 7/12. Ett övertaggat Edsbyn kom till hallen redo för match. Fullt lag med för att denna match spelades under drivex med fullsatta läktare så vi satsade på att låta så många som möjligt spela denna match. Men för många avbytare och övertaggat lag var ingen bra kombination och vi gick in i matchen med lite för stor press på oss själva att den här matchen skulle vi ha. Med såhär många avbytare blev det korta byten och man hann aldrig komma in i spelet när man väl var inne, så det var inget högklassigt spel vi bjöd på och kom inte upp i den nivå vi brukar ligga på.

Tänker inte skriva så mycket mer om den här matchen, den var säsongens bottenmatch men vi var starka nog ändå att hålla undan och vinna matchen med 26-23. Två poäng att ta med sig, en match att lämna bakom sig och nu bara se framåt.

Vi fick höra från läktaren att det var en skitkul match att titta på i alla fall så det var ju positivt, så vi inte skrämde bort vår publik ;) Nu ser vi fram emot bortamötet mot Falun, då ska de få se på andra bullar!

Borlänge-Edsbyn

Dax för våra tappra tjejer att känna på hetluften då resan gick mor Borlänge. Ett lag som alltid är kul att spela mot. Hårda, tuffa matcher där vi legat steget efter ett par säsonger. Lite hemkänsla för Azra som spelat en och annan match i Maserhallen, men den här gången i rätt tröjfärg. 10 hungriga krigare och en ny premiär för Elin B i målet efter sin knäoperation.
Konstaterande 1: Tanter i små Audi´s med toppluva ska hålla sig borta från vägarna när det snöar.....att en enda bil kan skapa såna köer är smått komiskt.
Framme i Maser, halvstressigt men en bra taggning ändå. Matchen startar....men inte vi. Kan det bero på hon med toppluvan?
Efter 10 min hade vi 8-3 i arslet. Time out, Icke! Det hördes på snacket att tjejerna själva hade koll på vart det brast. Eget ansvar-lös uppgiften-blir bra=sant.
Efter 16 min var det 8-7 och från och med nu var det röda tröjor på de som bestämde.
Vi spelar konstant 5-1 hela matchen. Vi löser Borlänges långa kantinspring, plockar bort deras farliga höger 9:a med ett enastående försvarspel av "Brofästet" från Lillbo, Mathilda Larsson.
Herregud, tjejen är 16 år och kan jä...ar i mig välta en hel sporthall. Grymt försvarsarbete även på de övriga vilket öppnar för kontringar. Sug på det här för det smakar mumma i mun: VI springer från andra lag. Elin växer med uppgiften och spikar stundtals igen helt. Rappa utkast som sitter på läppen bidrar till ett antal mål. Hyllningslistan för hur vi genomför denna match kan bli hur lång som helst. Satan i gatan vilken moral detta gäng har. Vi orkar, vi kör, vi löser problem, vi springer, vi ger oss aldrig, vi är ödmjuka för den uppgift vi har och vi gör det tillsammans och vi gör det förbaskat bra! 20-25 stog det på tavlan efter slutsignal. Denna tavla som vi sagt att vi skiter i så länge klockan tickar. Handen på hjärtat. Hade vi inte slarvat med alla borttappade kontringar hade det blivit mer.
Eloge till Borlänge. Det ÄR skitkul att spela mot er och idag var det lite roligare för våran del.
Eloge även till dagens domarteam, Hans Nilsson och Jonathan Nyman. Rutin + ungdomligt engagemang funkar ruggigt bra. Bäst för säsongen. Föresten, när vi åkte hem hade hon med luvan parkerat.
Som Emelie sa, "If there is a will, there is a way"
Jag tror på ditt ord Emelie.

Jätte kramar till hela laget, Skuggan!!

Edsbyn - Avesta

Jag börjar med det bästa - VINST! 31-19 slutar matchen och vi gör en fruktansvärt bra match. Mycket folk på läktaren och de kan intyga om att det var en rolig och underhållande match med mycket fart och fläkt.

Jag tänker inte göra några längre utlägg idag, utan vi tar det pang på ba. När vi väl fått upp vårat tempo, då åkte vi helt enkelt. Och lika mycket som det var fart framåt var det stabilt bakåt. Vi har nu nött på med 3-2-1-försvar på träningarna under en tid och ikväll fick vi chansen att testa på match och det gick ju väldigt bra måste jag säga. Spelade varvade 3-2-1 med 5-1 under hela matchen och orkade. Utan problem vågar jag säga med, för det var inte ett slutkört byn efter matchen, här finns det alltid lite till att hämta. Däremot hade nog Avesta lite svårare att hänga med då det var dragningar i både tröjor och shorts men mest av allt i armar...tyvärr. Handboll ska vara tufft, vi spelar ändå på skapligt hög nivå nu, men man ska skilja på tufft spel och fult spel. När spelet övergår till dragningar och knuffar som inte bara är fula, utan rent ut sagt farliga är det inte alltid så kul längre.

Men, men! Vi klarar ju det med! Jag är imponerad över den utveckling vårat lag gjort rent psykiskt det här året. Vi viker inte ner oss, vi har ingen respekt för motståndare och vi är definitivt inte det lag som lägger energin på fel saker. När andra lägger energi på att tjafsa på fel saker så behåller vi fokus på matchen. Det som hände för 5 minuter sedan kan vi ju inte ändra på nu eller hur? Hur mycket vi än tyckte det var skitdomslut eller vad som helst, fokus på matchen! Vi är ändå här för att spela handboll, inget annat.

Ett bevis på denna styrka denna match var när vi på ett mystiskt sätt fick nummer 5, Julia Jonsäll, utvisad trots det faktum att hon fått ett slag i ansiktet och gick av plan med handen halvt för ansiktet. Ingen av oss på bänken förstod att hon faktiskt var utvisad och efter frågade även en från läktaren om någon uppfattat att hon blev utvisad. Ingen uppfattade det alltså, mer än domaren som tog beslutet men visade det väldigt otydligt. Eftersom vi inte uppfattat utvisningen satte vi bara in en ny spelare och åkte då givetvis på en till "tvåa" eftersom vi spelade med för många spelare. Fokus var det ja. Nu var det bara att kämpa!

Vi spelade 4 spelare mot 6 och "vann" den utvisningstiden med 1-0. Starkt säger jag.

Inga längre utlägg var det ja... Blir lätt såhär när man ska skriva om en match som innehöll så mycket och som var så bra. Det är andra matchen på rad nu som jag kan lägga mig med en lyckokänsla i magen, jag vill gärna göra det många gånger till innan säsongen är slut.

Skickar massa kramar till hela mitt lag, ni är helt underbara. VI är helt underbara.

Kanonmatch tjejer - grymt jobbat alla!

Hällbo - Edsbyn

Bortamatch mot Hällbo i torsdags. I Hällbos minne låg kanske deras vinster från förra årets dm-matcher färskt i minnet då de vann mot oss rätt så överlägset om man säger så. Det var det gamla Edsbyn som låg i deras minne. Färskt i vårat minne låg däremot träningsmatchen i början av säsongen då vi endast förlorade med ett par bollar och vi visste att vi hade spel bra nog för att vinna! Vid många tillfällen bättre än deras, men de vann mycket på deras rutin då. Det var därför ett taggat Edsbyn som åkte till Bollnäs i Torsdagskväll och vi var rejält revanschsugna kan jag lova! Den respekt vi haft tidigare säsonger för de bättre lagen var borta och nu var det vinna som gällde, vi var beredda att ge allt.

Hällbo tog ledningen från början och drog ifrån till 5-1 innan vi kom igång och gick ikapp till 6-6. Sen följdes vi åt rätt bra hela första halvlek och i halvtid stod det 12-11. Starten i andra halvlek blev lite som första, de drog ifrån med några bollar innan vi kom igång igen. Hur ställningen var genom resten av andra halvlek kan jag inte säga då det mesta fokus låg på spelet och att mina never gick på högvarv så jag har lite svårt att minnas de detaljerna. Jag vet att vi då följdes åt stora delar av tiden iaf och turades i princip om att leda med en eller två bollar.

Vi var starka som lag och vi hade bestämt oss att denna match var våran, de här poängen skulle vi ha - punkt slut! Och då Hällbo valde att lägga störst krut och fokus på att gnälla på planen och tjafsa med oss på bänken så lyfte vi på hatten, tackade och körde ännu hårdare.

Klockan på 29.30 och 24-24 på tavlan. Nu gällde det. Våran boll och vårat sista anfall, våran sista chans att ta de där tre poängen. Nu var det lugn som gällde, INTE kasta bort bollen. Rulle, mittövergång och avslut.

Azra på mittnian tog det väldigt lugnt med sin rulle och sina starter vilket stressade upp en viss Julia Jonsäll ute på högernian rätt rejält. Azra hade nämligen inte förstått att det bara var 30 sekunder kvar och med endast 10 sekunder kvar tyckte hon det var dags att starta övergången... Hon lyckades ju verkligen hålla sig lugn iaf så det kanske var positivt att hon inte visste av tiden. Några sekunder kvar, en hel bänk som skriker skjut och med tre sekunder kvar, 29.57, letar sig Azras lite halvmesiga skott in mellan benen på målvakten. Stenhårt eller fjösigt, vem bryr sig??? MÅL SOM MÅL!

Slutsignalen gick och lyckan var total. Aldrig har så mycket ren och skär glädje sets i Edsbyns damlags apring på planen efter en seger. 24-25, med marginalerna på våran sida.

En lagseger, vi gjorde det tillsammans. Vi vek inte ner oss, vi ville och vi skulle ha poängen. Vi slet i 2x30 tillsammans för de där poängen och vi var värd dem.

Vi är inte sämre än någon annan längre, vilket svider lite i grannlagens ögon att se. Så vi skiter i vad andra tycker nu, vi vet vad vi kan och vi väntar inte på att få någon respekt längre - Nu jävlar tar vi den!

Bilder från: http://www.lajan.se/handboll/

Mockfjärd - Edsbyn

Andra matchen för säsongen, första bortamatchen och våran första vinst för säsongen avklarad!

Starten på matchen vill vi nog mest bara glömma. Eller den har vi redan glömt och tar med oss resten istället. Första 20 minuterna var det dåligt tempo, dåligt spel och avslut som satt endera överallt längs kortsidans vägg runtom målet eller mitt på målvakt. Vi hade alltså väldigt svårt att sikta på de där nätbeklädda stolparna som brukas kallas mål...

Men sen så! Sista 10 min var helt okej och vi hade en liten, liten ledning i halvtid med 6-4. Dåligt med mål över lag alltså under första halvlek.

Under halvtid bestämde vi oss att nu hade vi värmt upp klart, nu skulle vi ut och spela och det gjorde vi.

I första halvlek hade vi sänkt oss till deras tempo och det var därför det inte gick så bra. Nu höjde vi oss till våran egen nivå och det visade sig både i spel och på tavlan. Vi gick med fart, vi testade och vi började som tur var sätta bollen mellan stolparna nu! Överlag en väldigt bra match av allihopa och många börjar nu kliva fram mer och mer vilket är jättekul.

Matchen slutade 8-19 och vi kunde rulla tillbaka mot byn nöjda och glada över våra första poäng för säsongen. Och som pappa alias våran tränare Skuggan brukar säga: Vi har något väldigt bra på gång...!

Och välkommen tillbaka Sofie Östergårds måste jag ju säga. Efter något år i blå tröja är du tillbaka i den röda och jag vet att jag talar för alla när ja säger att du passar bättre i den röda. Nu är det ordning återställd kan man säga, välkommen hem! :)

Då var vi igång!

Jag, Sandra Nilsson, har nu tagit över här efter Angelica. Så nu är det väl jag som ska stå för matchreferaten eller vad man ska kalla det.

Men nog om det, viktigare saker har ju hänt; Vi har ju haft seriepremiär!

Hemmamatch mot Arbrå HF, mycket folk på läktaren och det märktes redan under uppvärmningen att något hade hänt med röda laget på planen. Under många år har vi haft problem med grannlaget från Bollnäs. Vi har under lång tid haft någon sorts respekt för detta lag, trott att vi inte kan mäta oss med dom och därmed även gått ut med dålig inställning vilket visat sig både i vårat spel och på resultattavlan. Men inte nu längre.

Man riktigt kunde ta på laddningen som fanns i vårat lag, här var det taggat! Matchen blåstes igång och Arbrå fick in både 0-1 och 0-2 och sen kom reduceringen och vårat första mål i division 3 genom nummer 5 Julia Jonsäll. Matchen rullar sedan på i bra tempo och förutom våra klassiska småsvackor som vi kan säga att vi har nästan uteslutande i varje match. tyvärr. Det är något vi jobbar på, och de har blivit färre och definitivt kortare de här svackorna. Problemet med dessa svackor är att det är då det rinner iväg lite mål på tavlan innan vi hinner ordna upp oss både framåt och bakåt.

Men förutom dessa svackor var det som sagt ett jämnt och högt tempo genom hela matchen, från båda lagen. Arbrå är ett snabbt lag, inget snack om saken och vi vet att vi förlorat på det förr när dom i vissa stunder sprungit sönder oss. Men det var förr! Vi som under juni, Juli, Augusti svettades, grät och hyperventilerade oss genom våra intervallpass kan nu säga med stor säkerthet (och glädje!) - Det var värt det! För jösses vad de gett resultat, det både syns och känns. Nu jävlar är vi med, ingen springer över oss längre. Nu springer vi ifrån andra lag. (Jag säger bara träningsmatchen i Spanien...)

Liten eloge till Azra och Emelie i målet som gör premiär här med oss. Hoppas att båda blir kvar för vi behöver er, Azra med sin fart och speluppfattning på plan och Emelie som gör en bra match i målet trots att hon inte stått på 3 år. Grymt :)

Nästa match är nu på lördag borta mot Mockfjärd och det kommer nog vara minst lika taggat då med. Då ska vi banne mig ha med oss en poäng hem. Edsbyn är i trean för att stanna. PUNKT SLUT!

2010/2011.

Hösten 2010 är här och det innebär ny handbollssäsong!

Avslutningen på förra säsongen blev nästan så bra den kunnat bli. En andraplats i tabellen bakom starka Borlänge är något vi ser som positiv och som ger oss mycket styrka i ryggen inför denna säsong. Trots "bara" andraplatsen fick vi kliva upp i division 3 och det är något vi ser fram emot. Nya lag, tuffare lag och bättre matcher. Precis som handboll ska vara.

Uppdatering under våren och sommaren har varit samma med noll med det har sina naturliga orsaker. Jag som varit ansvarig för skrivandet är bosatt i Norge och har inte haft någon insyn i barmarksträningen som varit. Lämnar denna säsongen över författartangenterna till kapten Sandra som verkligen har insyn i träningar, matcher och allt annat i övrigt. Håller tummarna för att hon sköter sitt bloggjobb lika bra som kaptensjobbet... ;)

Barmarksträningen och försäsongen var det ja. Den drog igång redan en vecka efter att föregående säsong var slut. Laget har släpat traktordäck, kört stenhård styrketräning och slitsamma intervaller (bl a) och det har gett resultat. Jag var hemma på semester två veckor under sommaren och passade då på att träna med tjejerna. Det var lite skillnad på träningen då motför när jag lämnade i januari. Det var hårt, tjejerna var hårda! Och det kommer märkas i vinter...

För två veckor sedan drog tränare Skuggan och 14 tjejer till Costa Brava på träningsläger. Mer konditionsträning väntade, denna gång i sand. Även hallträning samt träningsmatch mot ett spanskt lag. Seger i den matchen.

Drygt en vecka är kvar till första avkast denna säsongen. Arbrå HF står för motståndet och det kan vi säga redan nu att det kommer bli en bra match! Två bra lag som spelar hårt, tufft och mycket bra handboll. Vi kan nog inte hoppas på en promenadseger som i förra årets premiär men att det blir en bra match är det ingen tvekan om!

Hur ser då laget ut inför kommande säsong? En hel del förändringar har skett.

Nya i laget:

Emelie Gunnarsson, målvakt som tidigare spelat i Arbrå.

Hanna Eriksson, tidigare Arbrå.

Kristin Unefäldt, tidigare spelat i Edsbyn under många år men bott på annan ort de senaste åren.

Elin Åkerlund, Mikaela Jonsson och Sanna Jonsäll är egentligen inga nya spelare. De har tränat tillsammans med laget i flera år men det är först i år de har åldern inne för att ta klivet upp som damspelare.

Ute ur laget:

Ida Edling, flyttat

Angelica Nilsson, flyttat

Sofia Sjölin, slutat

Beatrice Schenell, slutat

Erica Hallstensson, slutat

Kajsa Jonsson, slutat

Wenche Ross, fått barn

Anna Hedström, slutat.

Tyvärr är det fler som försvunnit ur truppen än vad som kommit till men det är ingen svag trupp Edsbyns IF HF ställer upp med i år bara för det. Snarare tvärtom tror jag det är ett väldigt bra tränat och starkt lag som ger sig ut i division 3 i jakt på nya framgångar!

Premiären spelas lördag 24 september i Celsiushallen. Avkast 15.00.

Och jag är hemma på besök så vi ses där!

Och härmed tackar jag för mig, lämnar över tangenterna till Sandra och önskar alla en trevlig handbollssäsong!

Inför Borlänge-Edsbyn

Tabellettan mot tabelltvåan möts i kvällens match i Maserhallen i Borlänge. Borlänge, som vunnit de två tidigare mötena, får gälla som favorit i kvällens match. Edsbyn har dock överraskat förut och ska garanterat göra sitt bästa ikväll också men det känns som en tuff uppgift, speciellt med tanke på att målvakten Annica jobbar och inte är med. Står ikväll gör Stina Westh som hoppat in och tränat de senaste veckorna. Stina är fotbollsmålvakt sedan tidigare och nu är det alltså dags för handbollsdebut!

Amanda är i fjällen och är heller inte med i kvällens uppställning med bortsett från henne och Annica är laget intakt.

Båda lagen kan spela utan press ikväll. Tabellmässigt sett är det en betydelselös match då Borlänge redan är klara seriesegrare och Edsbyn är klar tvåa. Ett antal haltande matcher återstår ännu men det är inget som kommer påverka hur serien slutar.

Finns inte så mycket mer att säga. Avkast 20.15, match 2x30. Efter det vet vi om det blev tredje gången gillt eller inte för Borlänge.

Edsbyn-Avesta

Det blev, som väntat, en tredje seger mot Avesta. Dock blev det inte en lika lätt seger som i de två tidigare matcherna.

Som jag skrev inför matchen så saknades flera spelare i Edsbyns uppställning. Amanda, Matilda och Jennifer är alla viktiga spelare, både framåt och bakåt, och samtliga saknades i dagens match. Amanda är sjuk och skadad, Jennifer är fortfarande klen efter magsjuka och Matilda var bortrest. Istället klev Emma Norin, Mikaela Jonsson och Sanna Jonsäll in.

Från första halvlek finns inte så mycket att säga mer än att det såg väldigt stabilt och bra ut. Edsbyn förde matchen och hade en trygg halvtidsledning med 13-5. Hade ett lugnt snack i halvtid och försökte peppa med ny energi för att gå ut och köra stenhårt i 30 minuter till. När andra halvlek startar är det ett helt annat Edsbyn som går ut på planen. Det finns inget mod, inget initiativ, ingen timing och ingen trygghet i spelet. Nivån sjunger till C-flicksnivå och det blir mycket tränga-ihop-sig-i-mitten-handboll och då kan inte Edsbyn spela. Kanterna var inte alls med i spelet och niorna hjälptes inte åt. Bakåt fungerar försvarsspelet sådär. Mycket tröjdragningar, armbågar och dåligt fotarbetet resulterar i 6 straffar för Avesta.

Lagen har nu mötts tre gånger och allt som går att säga är redan sagt. Edsbyn lyckades tillslut vinna även denna gången, 22-14. Men en seger betyder inte alltid en bra match. En seger betyder inte alltid glädje. Tjejerna var långt ifrån nöjda efteråt och satt ner och hurrade. Och bestämde sen gemensamt att gå upp och duscha och bara glömma matchen och istället blicka framåt.

Bästa målskytt för kvällen var Julia som satte fem bollar. Noterbart är också att 11 spelare var uppskriven i protokollet, 9 av dom gör mål.

Tre matcher återstår av säsongen. Sandviken, Borlänge och Alfta.

/Angelica

Inför Edsbyn-Avesta

Säsongen börjar lida mot sitt slut och vi kan redan nu konstatera att Edsbyns comeback i seniorspelet gick bättre än förväntat. Några matcher återstår ännu men jag tror ändå vi vågar säga att vi kommer sluta som ett av topp-3-lagen i division 4. Och det är inte dåligt! Borlänge ser ut att vinna serien och blir då även det lag som kliver upp till 3:an. Mellan Edsbyn och Rättvik är det kamp om andra och tredje platsen. Edsbyn ligger just nu på andra plats med 15 poäng. Tätt bakom är Rättvik i nuläget trea med 14 poäng. Dock har Rättvik två matcher mer spelade än vad Edsbyn har.

Men som sagt, några matcher återstår ännu och idag, lördag, laddar Edsbyns A-flickor upp med att möta Strand för att imorgon ta sig an Avesta/Brovallen på hemmaplan.

Avesta har vi mött två gånger tidigare och båda matcherna har slutat med seger för oss. Den första matchen, som var vår premiär i höstas, blev en dunderstart på säsongen då vi spelade bra handboll och vann överlägset med 35-16. Den andra matchen spelades i januari då vi åkte till Avesta. Matchen och spelet hörde inte till det bästa den här säsongen men vi kunde utan problem vinna även den matchen, 6-21.

Vad Avestas knep och taktik inför imorgon är vet vi inte. Det återstår att se vad det blir för typ av match men sett till det spel de visat upp tidigare bör det inte bli några större problem. Dock saknas en hel del folk i edsbylaget imorgon (skador, sjukdomar och sportlov) vilket gör att det kan bli en helt annan match än tidigare. Jag har inte pratat med någon i laget inför matchen men det känns som att det inte finns så mycket att säga. Vi har mötts två gånger tidigare och det har gått vägen då. Vi kan inte ta ut något i förskott utav det men jag håller tummarna här borta för att det blir tredje gången gillt för Edsbyn.

Lycka till tjejer!

/Angelica

Alfta-Edsbyn

Igår spelades "borta"match mot Alfta. Lite svårt att kalla det för bortamatch när det tar knappt 10 minuter att åka. Derby, däremot, är precis vad man kan kalla det! Lagen har mötts en gång tidigare den här säsongen, även det i Alfta. Då var det en jämn och spännande match som slutade oavgjort, 18-18.

Inför matchen var läget följande:

I fredags var A-flickorna till Bollnäs och fick tokspö av Arbrå så speciellt svårt med omladdning inför Alfta-matchen var det direkt inte... Bra träning sen på söndagen där det bevisades att fredagens kondiskollaps nog mer var psykisk, för jäklar vad det gick undan ibland! Alla friska utom Amanda som har en överansträngd armbåge och egentligen bör vila. Men att få henne att står över är näst intill omöjligt. Det är nog nästan lättare att stoppa en jordbävning... En som är oerhört laddad inför Alfta-mötet är Emelie Lundh.

Skuggan hade kontakt med Robban, Alftas tränare, under måndagen och kollade läget. Robban är en trevlig prick och inför matchen hade de båda tränarna rätt lika åsikter inför matchen. Som vanligt... Kompisar annars men fiender under en timme, precis som handboll ska vara.

Hur gick matchen då? Skuggan har mailat detta referat som är en fröjd att läsa, med Edsby-ögon sett:

Alfta kom till spel med fullt gäng. Det blev värmning i korridoren pga OS i seniorgympa i hallen, men väl inne i hallen sen så kändes allt bra. Vårt röda gäng sprider en sån härlig energi att man blir lugn, harmonisk och bara glad. 10 tjejer till start, varav 9 friska och sen en halvskadad Amanda. Matchen börjar jämnt och Alfta sätter in pilsnabba Camilla Olsson på M9. Efter några anfall hade dock vårt försvar läst in sig på henne och kunde plocka bort henne totalt. Starkt försvar, bra målvakt och snabba kontringar gör att vi går ifrån och leder i halvtid med 6-17. Halvtidssnacket gick mest ut på att behålla det positiva och tillföra lite ny energi. När det funkar är det här gänget som en lurig vulkan. Det bubblar och pyr lite innan det slutligen smäller och då blir det åka av!

Vi startade andra halvlek som vi avslutade den första och glider ifrån ytterligare. En kvart in i andra får vi, helt naturligt, en liten svacka och Alfta tar direkt chansen när den ges och stänker in några snabba. Tänker precis ta en time-out när Matilda Larsson bestämmer sig för att trampa igenom och bomba in ett mål från höger. Bomba var också kvällens ledord och återigen har Julia och Jenna lilla julafton från 9M. Riktigt starkt distansskytte och pilsnabba kontringar gör att denna duo slutar på 16 mål tillsammans, varav Jenna gör 10. Att båda två dessutom är två enorma slitvargar i försvar gör ju inte saken sämre. Sandra och Matilda står också för starkt skytte och tuffa genombrott. Även Josse visar vilken speed hon har och vilken targetplayer hon kan vara.

Och äntligen, jag säger Ä N T LI G E N!, får slitvargen Moa utdelning från 6M. 5 mål denna kväll och inte ett övertramp. Det var på tiden. Kul!

Frida fortsätter att övertyga på sin kantposition och gör 2 mål den här kvällen, varav ett var riktigt snyggt. Vette sjutton om Frida gjort en enda dålig insats den här säsongen...jag tror tusan inte det.

Amanda byter in lite här och där men är, tack och lov, rädd om armbågen. Hon visar att hon har en enorm bredd och styrka i sitt spel och med kommunikation med sina medspelare kommer det bli ännu bättre.

Jessica jobbar på bra i 45 minuter. Fint djupledsjobb i försvaret gör att hon i vissa stunder tar bort två spelare. Mattas dock av något mot slutet, men ge den här tjejen en riktigt bra försäsong och hon kommer två flera kliv uppåt - var så säkra!

Annica kände sig otaggad och loj innan matchen - bra! Nu vet vi hur hon ska vara innan match då för ikväll var hon hemsk! (I positiv bemärkelse.) En kontring till Josse i mitten på andra var nästan värt entrépengar. Knallhårt till en fullt löpande Josse som klistrade bollen och som sen är säkerheten själv i sololäge.

Och slutligen då, vår nya 9:a Emelie Lundh, som för första gången spelar mot de gröna iställer för med de gröna. Och som hon spelade sen! Kraft, vilja och ett jävlaranamma som är så läckert att se. Sliter "bara" till sig ett mål men sliter något oerhört för laget. Välkommen hem, Emelie!

Slutresultatet rinner iväg till överlägsen Edsby-seger, 15-34, och vi behöver varken be om ursäkt eller skämmas - det är så bra vi är!

When the going gets tuff, the tuff gets going.

Borlänge-Edsbyn

Bättre sent än aldrig brukar det ju heta...så det uttrycket måste få användas nu. Något matchreferat sedan Borlänge-matchen har inte kommit upp pga tidsbrist (läs dåligt minne) men här kommer det nu.

Laget åkte tidigt till Borlänge pga det dåliga väder som var. Kom dock fram två timmar före match ändå och kunde ladda upp med att titta på Borlänge-Avesta i div 3. Kunde då konstatera att steget från div 4 upp till 3:an inte är så ofantligt stort då årets upplaga av div 4 håller en rätt hög klass.

Om Edsbyns egen match säger Skuggan sedan såhär:

Vi startade matchen med vad vi trodde var beslutsamhet. Men efter 12 minuter och 7-0 i baken var det dags att ta en time-out och mobilisera om oss lite. Vi spelade en jobbig där vi står för en ängslig och tveksam insats och får ta konsekvenserna därutav. Strax före matchstart klev lagkapten Sandra av pga feber men satt ändå ombytt och med på bänken. En kort på M9 gjorde dock inte saken lättare... Vi vågade inte riktigt och tempot saknades. Då gjorde dock Sandra troligen sitt livs viktigaste byte. Det varar endast i 2 minuter men under de minuterna får hon upp farten på tjejerna. Det blev endast de två minuterna i matchen för Sandra men fasen vilka viktiga minuter sen! Efter det börjar det lossna. Bra fart på alla och Jenna och Julia hade VM i skjuta-skithårt från sina 9-M-positioner. Gunnarsson-Larsson-Lundh och Josse var ytterligare 9:or som visade hög klass. Josse, som under matchen gick från tröjstorlek M till XXL tack vare en grinig Borlänge-spelare. Fia visade att hon har löd i vänsterbössan och Nattis, Jessica och Frida slet på bra på kanterna. Moa gör ett kanonjobb inne på linjen och vi får hoppas att det börjar ge utdelning snart också, för lymmeln vilket jobb hon gör! Klippan längst bak gör heller inga misstag och denna dag var inget undantag. Tant var dock lite stel efter matchen och revbenen hade fått utstå lätt yttre åverkan.

Till slut blev det torsk med 28-21 och det vi tar med oss är den respekt vi har från lagen i Dalarna. Tittar man på vilka spelare som plockas ner för att säkra poängen så känns det helt okej. Det ska kommas ihåg att Edsbyn inte haft ett seniorlag på 12 år så årets upplaga med ett relativt ungt lag gör en fruktansvärt bra säsong. Tjejerna drar ett tungt lass för föreningen men dom gör det jävligt bra!

Inför Borlänge-Edsbyn

Imorgon, söndag, äntrar laget bussen för färd mot Dalarna och match mot Borlänge i Maserhallen. Det är en match som alla i laget ser fram emot då Borlänge spelar en ärlig och rolig handboll och är ett roligt lag att möta. Laget åker definitivt inte dit enbart för att det är kul, nej, de ska absolut dit och fightas! "Flingan" & Co snodde ju med sig båda poängen sist då de spelade i Edsbyn så nu är det dags för revansch!

Borlänge spelar för serieseger men Edsbyn är ett bra lag och gör de bara vad de ska kan de slå vilket lag som helst i denna serie, vilket faktiskt bevisats ett antal gånger denna säsong!

Fullt gäng i bussen, 13 spelare, vilket betyder att det är bra med folk att gå runt på. Nykomlingen Emelie Lundh, som valde att byta klubb till Edsbyn under pågående säsong, gör sin första bortamatch med laget och hon ser bättre och bättre ut för varje match och kan komma att bli en viktig spelare när det tuffar till sig. Formen håller i sig och är fortsatt bra i laget. Senast på träningen såg alla bra ut och mål-Annica är riktigt het!

"Skuggan" säger att tjejerna är riktigt taggade och laddar på för att inta Maserhallen. En viktig match med mycket prestige också med tanke på att "Flingan" nästan är edsbybo han också...

Jag hälsar stort lycka till från Norge och hoppas matchen får ett så bra slut som möjligt. Med andra ord hoppas vi på röd seger!

//Angelica

Edsbyn-Rättvik

Lördagens revanschmöte mot Rättvik blev en jämn uppgörelse, precis som förväntat. Tufft och hårt men aldrig några tendenser till fult spel. Matchen innehöll en utvisning och en straff. Edsbyn tog sin revansch också och vann med 22-18.

Tränare Skuggans ord efter matchen:
"Matchen blev precis så jämn och tuff som vi hade förväntat oss. Lagen följdes åt under hela första halvlek där det som mest skiljde ett par bollar. Riktigt dåligt försvarspel från Edsbyns sida bäddade för 10-9 i paus.

Vi startar andra och tar avslutningen från den första med oss. Vi får ett par enkla mål på vassa kontringar där Josse U och Frida K visar sina kvaliteter som passningsläggare.

Ett ryck efter ca 20 min i andra, där en glödhet Julia Jonsäll i stort sett vänder matchen med 4 raka från 9m, gör att Edsbyns kan spela relativt avslappnat to the very end.

Annica Nordlund gör en kanonmatch och visar att ränderna aldrig går ur. Jennifer J och Josse U spelar stabilt och Amanda G börjar röra på sig riktigt bra. Återigen blir dagens dominant Mathilda Larsson som Anna Wallinder kommer att ha mardrömmar efter rätt länge. En gigant i försvarsarbetet där Wallinder och Co fick bita i gräset gång på gång. En rejäl laginsats som tar oss upp på andra plats. Ulf Davidsson dömde matchen ensam på grund av många matcher och domarbrist, men ledde denna match på ett mycket bra sätt. Det var länge sedan en så pass tuff match ändå var så lugn och mycket är Ulf´s förtjänst. Kanon!!

Blod, Svett och Tårar hade vi som ledord inför matchen. Idag fattades bara blodet.

Ett stort tack till Rättvik som bjudit oss här i Edsbyn på två härliga fajter under denna säsong."

Nästa match är söndag 21/2 då Borlänge väntar på bortaplan.

/Angelica

Inför Edsbyn-Rättvik

Rättvik har vi mött två gånger tidigare. Första matchen hemma i våran hall var en jämn och tuff match som vi vann med 21-20. Andra matchen vann Rättvik hemma i Rättvik men den matchen kommenterar vi inte. Det enda vi säger om den är att det finns revansch att hämta!

Så ledorden inför imorgon är: Blod, svett och tårar. Rättvik ska få slita tills de känner blodsmaken. De ska få kämpa tills svetten tar slut. Och de ska möta ett sådant motstånd att de kommer åka hem, gråtande.

Revansch!

Edsbyn-Sandviken

Enligt de rapporter jag fått från matchen blev det som förväntat. Edsbyn hade matchen i sitt grepp från början till slut och Sandviken var aldrig riktigt nära. Det blev en klar edsby-seger, 27-11.

Lagkapten Sandra säger:

"Vi gör en helt okej match. Några smådippar här och där men inga större som någon gjorde det farligt och fördel Sandviken. Starten var lite skakig men sen drog vi ifrån. När vi går ner oss så gör vi det rejält men samtidigt så när vi är bra, ja då är vi jävligt bra! Vi höll en bra fart hela matchen igenom och kunde testa en hel del bra grejer, bl a 3-3 försvar som fungerade mycket bra och som vi lyckades hålla i hela vägen. Matilda Larsson överlägsen allt och alla denna kväll, 8 mål totalt."

Att tillägga till inför-inlägget är att det fanns ytterligare en debutant med som missades att räkna upp. Emelie Lundh (tidigare Alfta) gjorde sin första match i den röda tröjan och gjorde inga misstag. Ida Edling, som också gjorde sin premiär, gjorde bra ifrån sig. 1 mål var från debutanterna. Även målvakt Annika Nordlund kom med i målprotokollet!

/Angelica

Inför Edsbyn-Sandviken

Några veckor efter första mötet är det dags för den första returen. Förra matchen vann vi, knappt, med 13-11. Hur det går ikväll återstår att se men med tanke på att vi har betydligt större hall än Sandviken och just att det är vår hemmahall har jag svårt att se att det blir en lika jämn match som senast i Sandviken.

Jag bor numera i Norge men bara för det försvinner inte bloggen. Däremot har jag ju inte lika stor koll på laget längre när jag inte kan vara med på träningarna själv. Efter sms-kontakt med coach Skuggan ser läget och laget ut såhär:

Ida Edling gör premiär för säsongen. Josse U, som varit borta från träning under några veckors tid står över men sitter med på bänken. I övrigt ser laget ut som förra matchen mot Sandviken, förutom då att nummer 4 sitter i Norge... Kvällens ledord är: attityd, aggressivitet, fart. Matchen är över efter 60 minuter och då ska vi känna oss nöjda, aldrig före!

Med de orden hälsar vi Sandviken välkommen till kvällens match. De röda ger ingenting gratis och ska man ta något från oss, då smakar det...

/Angelica

Helgsummering.

Två matcher spelade i helgen med lyckat resultat.

AvestaBrovallen - Edsbyn

Vi åkte dit med förväntningarna att Avesta skulle ställa upp med ett helt annat lag än det vi mötte tidigare i höstas. Och det gjorde de, dock inte med den styrka vi förväntat oss. Snarare tvärtom. Vi kan inte påstå att vi spelade perfekt handboll men när Avesta gör sitt första mål efter drygt 17 minuter måste det ändå tyda på bra försvarsspel. 1-10 i halvtid ledde till att att vi stärkte oss ännu mer och spelade upp oss betydligt. Vinstsiffrorna blev 6-21 och vi åkte hem nöjda med två sköna poäng.

Sandviken - Edsbyn

Tidig uppstigning på söndagmorgon för match nummer två. Avresa mot Sandviken, pigga och taggade efter Avestamatchen. Väl i Sandviken fick vi oss en upplevelse med halvt fallfärdiga omklädningsrum, stopp i avlopp, trasiga lampor m.m. Stackars Sandviken som tränar och spelar under de omstädningheterna - jämt, det säger jag då. Matchen i säg blev också det en upplevelse men inget vi vill minnas spelmässigt... Redan från start såg vi att Sandviken började slarva och när de slarvade stressade vi upp oss, precis vad vi inte skulle göra. Mycket stress från våran sida ledde till felaktiga avslut och mycket tapp. Resultatmässigt var det jämnt hela vägen men spelmässigt var vi ändå det starkare laget, trots slarv, vilket vi framför allt visade i slutminuterna då vi gick in och spelade hårt 4-2-anfall vilket resulterade i två mål av Matilda från 6-m. Det blev även avgörandet och vi vann med 11-13. Riktig slitseger och ytterligare två poäng!

Bästa målskytt i helgen: Bea (7 mål mot Avesta), Matilda (5 mål mot Avesta, 1 mål mot Sandviken).

Nästa match: Edsbyn-Rättvik (datum ej fastställt.)

//Angelica

Edsbyn-Borlänge

Igår spelade vi vår femte match det här året. Serien haltar väldigt mycket och vi har många flyttade matcher därav de få antal spelade matcherna. Matchen igår mot Borlänge blev dock spännande. Innan matchen visste vi ingenting om dom eftersom vi inte mötts än (matchen i december blev flyttad) men det visade sig bli en väldigt jämn match! Borlänges tränare sa att det nog var en av de bästa matcherna i div 4 i år!

Målmässigt följdes vi åt hela matchen men med ett övertag för oss fram till mitten av andra halvlek. Det stod då 20 lika med drygt en kvart kvar att spela. Av någon anledning tappade vi det trygga och bra spel vi haft under hela matchen och blev stressade i anfall och fick inte in bollen, något som Borlänge däremot gjorde. Och det var det som avgjorde matchen. De var säkra och satte sina avslut, det gjorde inte vi. De kunde alltså vända och vinna med 24-28. Vi deppar inte alls ner oss för det för sett till hela matchen gör vi en stark insats som vi är mycket nöjda med!

Bästa målskytt för kvällen blev kapten Sandra med 5 mål. Att tillägga hade vi en stark debutant i Sanna Jonsäll som innan matchen var nervös och darrade som ett asplöv men som gick in i matchen och visade noll respekt och satte helt kyligt 2 bollar.

Imorgon torsdag väntar match för A-flickorna i Bollnäs mot Hällbo. I helgen spelar damlaget två matcher, Avesta borta på lördag, och Sandviken borta på söndag. Avesta mötte vi hemma i premiären i november och då vann vi övertygande med 35-16. Hur det går på lördag återstår att se. Sandviken vet vi däremot inte så mycket om förutom att de är rutinerade och oerhört tunga att möta. Att ta fyra poäng i helgen vore välbehövligt poängmässigt naturligtvis men också bra för självförtroendet. Matchen på lördag ser ut att kunna blir tuffare än söndag men ser vi bara till att få vårt spel att fungera och inte falla ner i tempo kanske det kan gå vägen.

//Angelica