Igår spelades "borta"match mot Alfta. Lite svårt att kalla det för bortamatch när det tar knappt 10 minuter att åka. Derby, däremot, är precis vad man kan kalla det! Lagen har mötts en gång tidigare den här säsongen, även det i Alfta. Då var det en jämn och spännande match som slutade oavgjort, 18-18.
Inför matchen var läget följande:
I fredags var A-flickorna till Bollnäs och fick tokspö av Arbrå så speciellt svårt med omladdning inför Alfta-matchen var det direkt inte... Bra träning sen på söndagen där det bevisades att fredagens kondiskollaps nog mer var psykisk, för jäklar vad det gick undan ibland! Alla friska utom Amanda som har en överansträngd armbåge och egentligen bör vila. Men att få henne att står över är näst intill omöjligt. Det är nog nästan lättare att stoppa en jordbävning... En som är oerhört laddad inför Alfta-mötet är Emelie Lundh.
Skuggan hade kontakt med Robban, Alftas tränare, under måndagen och kollade läget. Robban är en trevlig prick och inför matchen hade de båda tränarna rätt lika åsikter inför matchen. Som vanligt... Kompisar annars men fiender under en timme, precis som handboll ska vara.
Hur gick matchen då? Skuggan har mailat detta referat som är en fröjd att läsa, med Edsby-ögon sett:
Alfta kom till spel med fullt gäng. Det blev värmning i korridoren pga OS i seniorgympa i hallen, men väl inne i hallen sen så kändes allt bra. Vårt röda gäng sprider en sån härlig energi att man blir lugn, harmonisk och bara glad. 10 tjejer till start, varav 9 friska och sen en halvskadad Amanda. Matchen börjar jämnt och Alfta sätter in pilsnabba Camilla Olsson på M9. Efter några anfall hade dock vårt försvar läst in sig på henne och kunde plocka bort henne totalt. Starkt försvar, bra målvakt och snabba kontringar gör att vi går ifrån och leder i halvtid med 6-17. Halvtidssnacket gick mest ut på att behålla det positiva och tillföra lite ny energi. När det funkar är det här gänget som en lurig vulkan. Det bubblar och pyr lite innan det slutligen smäller och då blir det åka av!
Vi startade andra halvlek som vi avslutade den första och glider ifrån ytterligare. En kvart in i andra får vi, helt naturligt, en liten svacka och Alfta tar direkt chansen när den ges och stänker in några snabba. Tänker precis ta en time-out när Matilda Larsson bestämmer sig för att trampa igenom och bomba in ett mål från höger. Bomba var också kvällens ledord och återigen har Julia och Jenna lilla julafton från 9M. Riktigt starkt distansskytte och pilsnabba kontringar gör att denna duo slutar på 16 mål tillsammans, varav Jenna gör 10. Att båda två dessutom är två enorma slitvargar i försvar gör ju inte saken sämre. Sandra och Matilda står också för starkt skytte och tuffa genombrott. Även Josse visar vilken speed hon har och vilken targetplayer hon kan vara.
Och äntligen, jag säger Ä N T LI G E N!, får slitvargen Moa utdelning från 6M. 5 mål denna kväll och inte ett övertramp. Det var på tiden. Kul!
Frida fortsätter att övertyga på sin kantposition och gör 2 mål den här kvällen, varav ett var riktigt snyggt. Vette sjutton om Frida gjort en enda dålig insats den här säsongen...jag tror tusan inte det.
Amanda byter in lite här och där men är, tack och lov, rädd om armbågen. Hon visar att hon har en enorm bredd och styrka i sitt spel och med kommunikation med sina medspelare kommer det bli ännu bättre.
Jessica jobbar på bra i 45 minuter. Fint djupledsjobb i försvaret gör att hon i vissa stunder tar bort två spelare. Mattas dock av något mot slutet, men ge den här tjejen en riktigt bra försäsong och hon kommer två flera kliv uppåt - var så säkra!
Annica kände sig otaggad och loj innan matchen - bra! Nu vet vi hur hon ska vara innan match då för ikväll var hon hemsk! (I positiv bemärkelse.) En kontring till Josse i mitten på andra var nästan värt entrépengar. Knallhårt till en fullt löpande Josse som klistrade bollen och som sen är säkerheten själv i sololäge.
Och slutligen då, vår nya 9:a Emelie Lundh, som för första gången spelar mot de gröna iställer för med de gröna. Och som hon spelade sen! Kraft, vilja och ett jävlaranamma som är så läckert att se. Sliter "bara" till sig ett mål men sliter något oerhört för laget. Välkommen hem, Emelie!
Slutresultatet rinner iväg till överlägsen Edsby-seger, 15-34, och vi behöver varken be om ursäkt eller skämmas - det är så bra vi är!
When the going gets tuff, the tuff gets going.